Även om de fungerar på liknande sätt finns det stora skillnader i storlek mellan dem, och det påverkar allt
Luftfritösen har gradvis blivit ett mycket populärt hushållsapparat i många hem. Dess överkomliga pris, den lilla plats den tar och dess mångsidighet har gjort att den har tagit över ugnen när det gäller att laga olika rätter, eftersom de båda fungerar på ungefär samma sätt. Men vid det här laget kan frågan uppstå: vilken av de två förbrukar mest energi?
Traditionellt sett har ugnen varit en av de hushållsapparater som förbrukar mest el i köket (inte den som förbrukar mest i hemmet), även om många har tvivel om luftfritösen, bland annat på grund av dess tillagningssystem, som är mycket likt det i en ugn med inbyggd fläkt. I denna artikel ska vi klargöra vilken av dessa två apparater som är mest energikrävande.
I en tid då priset på el ständigt varierar har det blivit viktigt att kontrollera vilka vitvaror (och i allmänhet vilka apparater) som förbrukar mest i hemmet för att minska den månatliga energiräkningen.
I köket, tillsammans med den oumbärliga kylskåpet eller tvättmaskinen (och i vissa fall torktumlaren), finns en apparat som intar en framträdande plats på elförbrukningspallen: ugnen. Många har ersatt den med en luftfritös i tron att den förbrukar mindre, men låt oss se hur mycket sanning det finns i det.
För att svara på detta, och precis som Repsol beskriver, måste man ta hänsyn till flera faktorer: effekten, apparatens storlek, dess energieffektivitet och till och med dess ålder.
- Kapacitet: Det finns luftfritöser i olika storlekar på marknaden, perfekta för små hushåll eller snabbmat. Ugnar erbjuder däremot oftast mycket större utrymme, avsett för att tillaga stora mängder eller flera rätter samtidigt.
- Tillagningsmetod: Ugnen använder strålningsvärme, vilket gör det möjligt att steka, baka eller gratinera med mycket varierande resultat. Luftfritösen bygger å sin sida på snabb cirkulation av varm luft för att uppnå en krispig konsistens som liknar fritering, men med en minimal mängd olja.
- Tillagningstid: Luftfritöser utmärker sig genom sin snabbhet. De behöver inte förvärmas och tillagar maten på kortare tid än en traditionell elektrisk ugn, vilket gör dem mer praktiska för vardagsbruk.
- Maximal temperatur: En luftfritös når normalt cirka 200 °C, medan konventionella ugnar lätt kan överskrida denna temperatur, vilket utökar tillagningsmöjligheterna.
- Konsistens och slutresultat: Eftersom luftfritösen använder lite eller inget olja blir maten krispigare på utsidan, även om den i vissa fall kan bli något torrare än i ugnen.
Storleken är faktiskt avgörande: Ugnar har oftast en mycket större kapacitet än en luftfritös, vilket också återspeglas i elräkningen.
Hur mycket ström förbrukar en luftfritös?
Även om den kallas fritös har den inte mycket gemensamt med den klassiska fritösen med olja. Den som också kallas ”oljefri fritös” liknar i sin funktion mer en kompakt ugn än en traditionell fritös.
Systemet använder en liten kammare där varm luft cirkulerar med hög hastighet och tillagar maten snabbt och jämnt. I grund och botten fungerar den som en ugn med inbyggd fläkt.
Medelstora luftfritöser har vanligtvis en effekt på mellan 1 000 och 1 800 watt, enligt uppgifter från Endesa. Det motsvarar en förbrukning på mellan 0,8 och 1,5 kWh, beroende på modell och användningstid. Deras stora fördel är att de knappt behöver förvärmas och lagar mat snabbare, vilket gör dem mer effektiva.
Hur mycket förbrukar en konventionell ugn?
En konventionell ugn förbrukar mellan 2 000 och 3 000 watt, enligt Naturgy. Den genomsnittliga förbrukningen ligger mellan 1 och 1,5 kWh per användning, men kan öka beroende på typen av recept. Dessutom kräver den en förvärmningsfas som medför ytterligare kostnader.
I en praktisk jämförelse förbrukar tillagningen av en portion kycklingvingar mellan 0,2 och 0,3 kWh i en luftfritös, jämfört med 1,0 eller 1,2 kWh som en ugn skulle behöva. Denna skillnad förklaras av dess mindre storlek och bättre cirkulation av varm luft inuti kammaren.
Påverkande faktorer
I detta avseende måste man ta hänsyn till att vissa faktorer påverkar mängden energi som förbrukas och som går utöver själva användningen. Till exempel finns det vanor som att öppna luckan eller korgen som gör att mer energi förbrukas när omgivningstemperaturen påverkar.
På vintern går till exempel värmen från ugnen förlorad snabbare om vi öppnar den mitt i tillagningen (samma sak gäller för kylskåpet på sommaren), vilket gör att vi måste använda mer energi för att hålla temperaturen. I luftfritösen märks detta inte lika mycket eftersom kammaren är mindre.
Å andra sidan varierar förbrukningen också beroende på vilken maträtt som tillagas. Luftfritösen är avsedd för små mängder: potatis, grönsaker, kycklingvingar eller panerade rätter. Om man lagar mat till flera personer kan det vara nödvändigt att upprepa processen flera gånger, vilket ökar den totala förbrukningen. Ugnen gör det däremot möjligt att tillaga flera rätter samtidigt, vilket är mer effektivt när man lagar mat till en stor grupp.
För recept som kräver långsam tillagning eller större volymer är ugnen fortfarande kung. För vardagsmat och snabba rätter är dock luftfritösen mer ekonomisk och praktisk.
Vi kan därför konstatera att i de flesta fall förbrukar en luftfritös mindre el än en konventionell ugn. Dess lägre effekt, mindre storlek och det faktum att den inte behöver förvärmas gör den till ett mer effektivt alternativ.
