Trenden att prata högt med sig själv har traditionellt stigmatiserats i vårt samhälle och felaktigt kopplats till psykiska störningar. Men den senaste forskningen inom psykologi visar att denna praxis, långt ifrån att vara oroande, kan stärka våra kognitiva förmågor avsevärt, särskilt inom områden som minne och koncentration, förutsatt att den inte uppträder tillsammans med andra alarmerande symtom.
Enligt professor Gary Lupyan, psykologiprofessor vid University of Wisconsin, är det enligt BBC inte irrationellt att verbalisera sina tankar, utan en process som kan stärka var och ens mentala förmågor. I en ny studie utsattes deltagarna för en skärm med olika föremål, och det visade sig att de som namngav föremålen högt kunde hitta dem snabbare. Experten förklarar att detta beror på att ”när man nämner det man ser, aktiverar hjärnan visuell information för att identifiera objektet snabbare”.
Experter på mental hälsa betonar att detta beteende inte indikerar psykiska störningar och kan förbättra kognitiva funktioner.
Barndomen som modell för positiv självdialog
Det mest representativa exemplet på fördelarna med att prata med sig själv finner vi hos barn. Under barndomen är den verbaliserade inre dialogen en naturlig del av inlärningen och hjälper barnen att hantera sina dagliga uppgifter, vilket förbättrar deras resultat i motoriska aktiviteter. Detta fenomen är långt ifrån ett tecken på problem, utan utgör ett viktigt verktyg för kognitiv utveckling.
Psykoterapeuten Anne Wilson stöder denna positiva syn och säger att ”vi alla behöver prata med någon intressant, som känner oss perfekt och står på vår sida. Vem är bättre än vi själva?”. Vissa yrkesverksamma rekommenderar till och med denna praxis i sina terapisamtal på grund av dess många fördelar.
Fördelar med verbaliserad självdialog
Bland fördelarna med att prata med sig själv kan nämnas förstärkning av minnet, strukturering av tankarna och underlättande av problemlösning. Modern psykologi anser att självdialog fungerar som en form av intern socialisering som bidrar positivt till emotionellt välbefinnande genom att ge kognitiv motivation och mental klarhet.
Denna nya syn på ett beteende som traditionellt stigmatiserats stöds av vetenskapliga studier, såsom den som publicerades av Gary Lupyan och Daniel Swingley med titeln ”Self-directed speech affects visual search performance” (Självstyrd tal påverkar den visuella sökprestandan) i The Quarterly Journal of Experimental Psychology.
